Digital clock

lördag 31 mars 2012

Earth Hour

Ikväll släckte jag alla elektriska ljus och tände stearinljus istället. Det kallas för Earth Hour och jättemånga människor över hela världen släcker ljusen för att visa att vi måste göra något åt miljöförstöringen.
Så här såg det ut i mörkret.


fredag 30 mars 2012

Att jobba hemma


Nu vet jag att det går att jobba hemma. Det går jättebra att blogga, läsa e post, söka på Internet och skriva långa texter. Om man jobbar hemma kan ha på sig pyjamas hela dagen. Blir man hungrig är det bara att hämta en macka.

Jag har kommit på att alla inte kan jobba hemma. Tänk om Karin sa till er att hon ville jobba hemma. Eller tjejen som kör buss på morgonen. Hur skulle det gå? Sen kanske det blir ensamt också. Hasse kunde ju prata med mig.
På måndag ska jag få följa med till en skola i Nacka. Där har visst alla barn en egen dator för sitt skolarbete. 

Instruktioner

I förrgår gjorde vi klockor i skolan. Vi lärde oss att göra och följa en instruktion. En instruktion är ett sorts recept på hur man ska göra något. Vi skulle använda papptallrik och en bild av en klocka som vi skulle klistra på. Sen skulle klockan göras fin med färger och så skulle det vara visare på klockan också. Det var två visare. Den långa kallas för minutvisaren. På den kan man se hur många minuter som har tickat iväg. Den korta visaren kallas för timvisaren och på den ser man vilken timme det är.

Om du vill lära dig mer om klockan så kan du göra det på Kunskapsstjärnan till exempel.

När man följer en instruktion så måste man vara noga. Man måste läsa varje ord och inte hoppa över något för då kan det bli alldeles fel. Det går inte heller att läsa det i fel ordning. Då blir allt alldeles tokigt. Jag fick en instruktion som såg ut så här:


Jag förstod ingenting. Om man följde den här instruktionen så vet jag inte vad det skulle bli. Så jag satt och kliade mig i huvudet och funderade jättelänge innan jag fick veta att det var ett av barnen i klassen som hade skojat lite med mig. Han hade klippt ihop olika ord från klockpappret och gjort en helt ny instruktion. Det tyckte jag var ganska skojigt gjort, så jag fnissade jättemycket.
Och det visar hur viktigt det är att instruktioner är rätt, att man läser noga och tänker efter ordentligt innan man börjar.

torsdag 29 mars 2012

God Morgon Charlie

Den här lappen hittade jag på fröken Ks bord igår morse. Sådana saker gör mig så glad! När någon har tänkt på mig lite extra.



.
När jag pratade med fröken K i telefon idag så fick jag veta att ännu fler släktingar hade kommit för att hälsa på mig och Vincent i skolan. Fabian kom till klass 3A. Fabian är väldigt lik mig så fröken K trodde först att det var jag. Ha ha. Där blev hon allt lurad! :)

Nallen Charly var hos 1A. Ja nallen som heter Charly stavar inte riktigt likadant som jag, men det låter likadant som mitt namn när man säger det. Det är konstigt med bokstäver och hur dom kan låta likadant. Jag har upptäckt att ibland stavas ord inte alls som dom borde utan man får lära sig hur orden ska stavas så att andra ska förstå hur jag menar.

Det var synd att jag inte var i skolan så jag kunde träffa dom, men jag har fullt upp med att hjälpa Hasse just nu.

Jag jobbar på kommunhuset


Idag är första dagen på mitt nya jobb. Jag ska jobba med Hasse på kommunhuset. Det är ett jättestort hus med 8 våningar så därför finns det hissar. Jag ska få åka hiss senare idag. I alla rum sitter det människor framför en dator. Det verkar lite trist om man sitter framför datorn hela dagen. Kanske gör de annat också ibland som är roligare.

Hasses rum är ganska fint med ett skrivbord, två snygga stolar och ett litet bord. Hasse vet inte hur man sköter blommor för den enda blomman har inte fått vatten på flera månader och är alldeles torr. Jag ska lära honom hur man gör.

Imorgon säger Hasse att han ska jobba hemifrån. Det verkar hur konstigt som helst. Kan man jobba hemma? Han har lovat att jag ska få följa med så då får jag veta hur man gör när man jobbar hemma.

onsdag 28 mars 2012

Vårblommor

Jag har hittat vårblommor!
Jag har luktat på dom så att jag nästan blivit gul om nosen. Jag vet att den här blomman heter Tussilago, men fröken K säger att den heter Hästhov. Den ser inte alls ut som en häst, så jag vet inte om jag ska tro på det.
Vet du vem av oss som har rätt? Om fröken K har rätt får du gärna förklara vad blomman har med hästar att göra.



Svaret är faktiskt att det både heter Tussilgo och hästhov. Hästhov heter den eftersom blommans blad (som kommer efter att blomman har vissnat) ser ut som en hästhov. 

Tisdag



Jag äter lite fil och müsli till frukost idag Ni kanske trodde att jag bara åt honung, men så är det inte alls. Fil är väldigt gott på morgonen, men det är minst lika gott med gröt, juice, frukt, smörgås eller ägg till exempel. När det finns så mycket att välja på behöver man aldrig tröttna på att äta frukost.

Ibland känns det som att jag inte hinner äta frukost. Ibland är jag inte riktigt sugen eller så känner jag att jag inte orkar äta frukost. Jag kan ju vara så trött på morgonen. Men det är just det som kan bli ett problem för mig. Jag blir ännu tröttare om jag inte äter frukost faktiskt. Det låter kanske konstigt, men precis så är det. Om jag börjar med att äta frukost så har jag märkt att jag orkar med hela dagen bättre sen. Jag kan koncentrera mig lättare, jag får bättre tålamod och jag jobbar bättre i skolan!

tisdag 27 mars 2012

Liten släktträff

Idag smet jag iväg en stund för att träffa min bror Vincent. Jag tog med mig två andra släktingar som hälsade på hela dagen i skolan. Dom heter Teddi och Teddy. Vincent blev jätteglad när han såg att det inte bara var jag utan också två till som kom på besök. Vi hade tänkt busa lite, men det gick inte för fröken S höll noga koll på oss hela tiden.



På bilden är det Vincent längst till vänster, den andra nallen är Teddi, näst till höger sitter Teddy och sen så är det jag till höger. Visst är vi lika varandra! Men jag tror att de andra tre är mest lika varandra. Om man ställer dom tre bredvid varandra och släcker lampan så att det blir alldeles mörkt, då ser man inte alls vem som är vem. Så lika är dom! Fast jag är i alla fall lik mig själv... och det är ju tur.

Täby på stenåldern


Om den stora inlandsisen sakta smälte bort för 10 000 år sedan, hur såg det ut i Täby då?

Allt sen på den tiden har vattnet försvunnit mer och mer, men det gick väldigt långsamt. jag hade nog inte orkat sitta kvar och vänta så länge. Det tog faktiskt 4000 år innan Täbys högsta punkt, Löttingekullen (58 meter hög), började sticka upp ur vattnet. Då var den bara ett skär i havet och sen dök det upp flera bland kobbar och skär så småningom. Mälaren , som är Sveriges tredje största sjö och som inte ligger så långt härifrån, var en del av det stora havet.

Allteftersom landet höjde sig växte ett skärgårdslandskap fram. Det blev fler och fler öar och de första människorna kom antagligen hit för att jaga säl och fiska på öarna. Det var små öar och man har inte hittat någon fast bosättning från stenåldern i Täby. Närmaste boplats ligger i Österåker.

Det man har hittat är ungefär 15 stenyxor i Täby. Det tycker jag är fantastiskt, för det visar att det bodde människor här för väldigt länge sen.  Men stenyxor användes långt fram i tiden även efter stenåldern, så det går inte riktigt att lita på fynd av några stenyxor. På slutet av stenåldern, för 400 år sen, så låg strandlinjen (alltså där marken möter havet) 25 meter högre upp än idag.
Jag skulle absolut inte kunna stå på botten och nå upp med handen över vattnet då.

Hur många barn skulle det behövas för att nå upp över vattnet om man står på varandras axlar? (Jag tror inte att det skulle gå på riktigt att göra så, men det är roligt att tänka och fundera på.)





Stenåldern

Klassen håller på med att lära sig massor om stenåldern. Det var en tid för väldigt länge sen. För 8000 år sen eller så. Det är svårt att förstå att det har varit så länge sen. Då började den stora isen som legat över hela norra Europa att sakta smälta bort. Och när den smälte bort kunde människorna flytta in. Men isen hade varit så tung och tryckt ner marken under vattnet. Så här i Täby var det mycket mer vatten och fler a öar fanns här då. Jag tror att Tippen hade synts över vattnet som en liten ö, men Tippen fanns inte på den tiden, för Tippen är bara en massa skräp och jord som människorna lade i en hög när husen i Erikslund byggdes.

På stenåldern levde människorna av jakt och fiske. De samlade också bär, nötter och växter. levde med sin familj eller några familjer ihop och flyttade över stora områden hela tiden för att hitta mat. De tillverkade olika redskap för fiske, jakt och vardagsbestyr. För jakt så gjorde dom pil- och spjutspetsar.
När man jagade älgar så kunde man tex gräva fångstgropar. Över gropen så la man ris och kvistar så att älgen inte såg gropen. Sen drev man älgen mot gropen som trillade i. Såna gropar finns i Sverige lite överallt.
Knivar av flinta kunde man också till att jaga och som skrapor för att förbereda djurhudarna till skinn. Knivarna gjorde man av riktigt hårda stenar som heter flinta och kvarts. Andra redskap som man behövde gjorde man av ben, horn eller trä.

I slutet av äldre stenåldern blev det varmare i södra Sverige, ungefär lika varmt som i Frankrike idag. Då kunde man gå omkring i kortbyxor och solglasögon redan nu i mars. Fast det är klart. Det fanns varken shorts eller solglasögon på den tiden.

Mot slutet av stenåldern (för 4000 år sen) så ville människorna alltmer bo på samma ställe istället för att flytta runt hela tiden. Då byggde människorna ordentliga hus och började att odla växter som vete och korn. Dessutom skaffade dom sig husdjur. Får och getter till exempel. Men man fortsatte att jaga och fiska. Det var bra tycker jag, för jag gillar fisk. I hela Sverige så levde folk på många olika sätt. Det berodde på hur det såg ut där de bodde. Här i Täby så kunde man fånga sälar, för det fanns det mycket av när det fanns så mycket vatten här.

Hällristningar finns lite överallt i Sverige. Alla är inte från stenåldern. Men i Norrland finns det bilder av älgar på hällar, som t.ex. i Nämforsen.
När man dog på stenåldern så begravdes man tillsammans med saker som man kunde ha användning av även när man var död. Man kan se på gravarna från den här tiden att människorna kan ha trott på ett liv efter döden eftersom de fick med sig redskap och smycken i graven. Ett exempel på en gammal grav från stenåldern är Båtyxegraven. Den finns i Linköping, som ligger i Östergötland.

Jag undrar vad barnen lekte med på stenåldern? Vad tror du?

Här hjälper jag barnen i 3A och 3B att bygga en stenåldersby. Den är inte riktigt klar ännu.

Morgon

Nu har jag för första gången sovit i en riktig säng. Jag fick tom låna ett gosetroll så att det skulle kännas extra mysigt.
Jag undrar vilka spännande saker som ska hända idag. Antagligen kommer barnen att lära mig massor av saker. Oj. Klockan är mycket! Redan snart halv åtta. Bäst att springa på mina korta ben.


måndag 26 mars 2012

En skejtande nalle

Jag hittade en jättesöt bild. Det är en kvinna som heter Kristina Alexandersson som har tagit den bilden och hon är jätteduktig på saker som har med internet att göra. Hon är så snäll att hon låter den som vill få låna bilden bara man berättar att det är hennes bild. Så får man inte göra med vilka bilder som helst från nätet. Men med den här bilden så får man det. Och den passar ju så bra i min blogg. Dessutom så tror jag att hennes son heter Charlie, precis som jag, och det är hans leksaker som hon fotograferar.


Nåt helt fantastiskt!

Jag har fått smaka något helt fantastiskt!
Någon svart dryck med brunt lödder. På flasketiketten är det en tupp med påskägg och två kycklingar och några fjädrar längst fram bakom tre stora påskägg och lite videung brevid tuppen. Jag vet inte vad drickan heter, men ni kanske vet?
Hjälp mig att komma på vad det kallas!

Här är en bild på när jag dricker lite sånt där samtidigt som jag bloggar.

Matematiklektion

Jag har fått veta att den här skolan som jag kommit till heter Erikslundsskolan . Det är en jättemysig skola som ligger i Täby. Det finns en stor skolgård med klätterställningar, rutschkanor och gungor. Det finns också en stor skog att leka i. Ofta leker jag med kojor där, men jag går inte så långt bort för det är lätt att komma bort när man är liten.



Nu har jag försökt räkna matematik.
En del tal är lätta. 2+3 till exempel. Det kan jag säga vad det är jättesnabbt. Men sådana tal finns inte i matteboken, för alla barn i den här klassen går i 3:an och är väldigt duktiga på att räkna. Så jag får klura en del innan jag vet hur jag ska räkna. Jag brukar läsa uppgiften först, sen tänker jag lite till. Ibland så ritar jag hur jag tänker. Då ser man tänket på papper och det är lättare ibland.
Om jag fortfarande inte vet hur jag ska göra så kan jag få hjälp av de andra barnen i klassen. Fast jag får aldrig veta svaret. Istället förklarar dom hur man ska göra för att förstå och hur man kan tänka för att lösa problemet. Det är smart för det känns bra att kunna få flera olika förklaringar och få se flera sätt att tänka på och sen hittar jag mitt bästa sätt att räkna på. Sen kan man få hjälp av fröken K också förstås. Jag tycker att matematik är jätteroligt när jag förstått hur man kan tänka. Då känner jag mig smart!




Det är tur att man inte bara arbetar på Erikslundsskolan. Ibland har vi rast också. Jag kan längta ut på rast när det är så härligt vårväder som idag, men det är klart, man måste arbeta färdigt först. För mig som bara har gått i Nalleskolan förut är det mycket som är nytt. Jag gillar spännande och nya saker.

Nykomlingen

Hej!

Idag vaknade jag i ett klassrum. Jag vet inte alls hur jag kom hit och någon hade satt en lapp på mig där det stod:
"Hej klass3A! Får jag flytta in till er?"
I början var jag lite blyg. Jag gömde mig i Fröken Ks väska ett tag. När jag kikade över kanten så såg jag bänkar och stolar, böcker, pennor och papper. Och så en massa barn som verkade glada. Det var lite obekvämt där nere i väskan. Det låg nycklar, glasögon, några pennor och en en borste i väskan. När jag rullade runt och hamnade på borsten så kändes det som att sova på en igelkott.
Som tur var så plockade fröken K fram mig ur väskan efter ett tag. Det var bra att hon höll i mig, för jag var nog lite rädd. Efter ett tag börade jag trivas ändå. Barnen tittade på mig, men dom verkar snälla. Dom har lovat att visa mig skolan som de går på om en vecka eller så. Först tänker jag vänja mig lite mer vid människor genom att vara nära fröken K ett tag.

Fröken K har lovat att jag ska få följa med på mycket skoj. Idag tex gick vi bort till förskolan en liten stund. Det var mest för att Fröken K inte har lärt sig nallespråket så bra än, men förskolebarnen pratar nallespråket jättebra. Så dom fick träffa mig och så kunde de berätta för Fröken K att jag heter Charlie Nalle. Men jag brukar kallas för bara Charlie.
Nu ska jag följa med till personalrummet. Jag tror att jag ska undersöka hur kaffemaskinen fungerar.